|
|
|
Tullibardine |
|
Historien kring Tullibardine Distillery är oklar, destilleriet använder sig faktiskt nu av 1488 (!) på sin logotype. Detta för att destilleriet tar sitt vatten från samma källa som ett bryggeri använde för sin framställning av öl redan 1488. Det var även det öl som James IV köpte för sin kröning. Något mer säkert fastställt är det att det låg ett bryggeri i byn Blackford 1790 till 1837.I början på 1900-talet drevs bryggeriet endast sporadiskt och till viss del användes det även till lagerlokal. 1947 köpte Walesaren William Delme Evans bryggeriet med ambitionen att bygga upp ett modernt och effektivt destilleri. Evans som var ingenjör byggde destilleriet kompakt och innovativt. Bland annat så drivs processvattnet endast av gravitationen och dubbla kondensatorer tar upp värmen till skillnad mot en. 1949 öppnade destilleriet och produktionen startade. Evans dåliga hälsa tvingade dock honom att sälja destilleriet endast fyra år senare till Brodie Hepburn. 1971 förvärvades destilleriet, som nu hade en årlig produktion på 150.000 liter, av Invergordon Distillers. De utökade produktionen genom att installera ytterliggare två pannor utöver det existerande paret. Under denna tid arbetade som mest 15 personer med produktionen på Tullibardine. Detta kan jämföras med tre som idag sköter whiskyproduktionen. Efter tre ägarbyten lades det i malpåse av Whyte & Mackay 1994. Orsaken till det anses vara överproduktion men även skattetekniska skäl tros ligga bakom.
Ett privat konsortium på fyra personer köpte och startade upp destilleriet 2003. I köpet ingick även 2.000 fat från tidigare produktion. Förvärvandet föregicks av över fem års planerande innan de kunde slå till. De nya ägarnas vision är skapa ett traditionellt destilleri och producera en mindre mängd whisky som endast kommer att finnas tillgängligt på destilleriet samt vissa återförsäljare. Produktionen kommer att ligga på endast cirka 100.000 liter om året. Det producerades under fyra månader, dec - mars 2003, innan de tog ett uppehåll för att återuppstarta oktober 2004. Går det bra finns det i framtiden utrymme och kapacitet att producera upp emot 2 miljoner liter årligen. Utgåvorna kommer inte att lanseras som 10 år och 15 år osv. utan vara märkta med det år de gjordes. Nu finns officiella 1993 Vintage på marknaden och inom kort kommer ytterliggare några äldre exklusiva utgåvor att lanseras. Även Cask Strength och sherrylagrad whisky kommer att lanseras. Destilleriet producerar under överinseende av nye Master Distillern John Black. Black som har en omfattande erfarenhet från flertalet olika destillerier (faktiskt född och uppvuxen på Cardow Distillery) kommer även att hålla guidade specialturer en gång per dag.
Destilleriet som ligger på östkusten i orten Blackford mellan Stirling och Perth klassas som ett Highland destilleri. Läget är utomordentligt för turister då det ligger invid vältrafikerade A9:an. Varje år passerar sju miljoner bilar destilleriet och 2,1 miljoner människor kan inom en timme nå destilleriet.
Destilleriet kommer att invigas 5 november. Tre personer jobbar med produktionen på destilleriet. Mycket görs för hand då man värnar om det traditionella tillvägagångssättet. Destilleriet är kompakt och man ser hela produktionen från mitten av produktionsrummet. Vid övertagandet 2003 var det mesta i gott skick trots nio år i malpåse. De nya ägarna rengjorde bara ventiler och pumpar samt målade om.
Processvattnet som är mjukt och rent kommer från Danny Burn vid Ochil Hills. Samma vatten som närliggande företaget Highland Springwater använder i sina vattenflaskor. Kylvattnet som destilleriet använder kommer från ett berg intill och under produktionen behövs ingen pump utan vattnet drivs enbart av gravitiationen. Kornet tas lättrökt från centrala mälterier. De maler det mältade kornet i en klassisk porteus mill. Mäskaret i stål tar drygt fem ton. De har åtta jäskar, som man inom kort skall minska till sex då den mängd de producerar inte kräver åtta. De rymmer vardera 28.000 liter.
Två mäskpannor och två spritpannor av lökformad modell finns tillgängliga men endast en mäskpanna och en spritpanna används för närvarande. Samtliga pannor rymmer 21.000 liter men mäskpannan körs på 14.000 liter och spritpannan på 11.000. Råspriten lagras i använda sherry och bourbonfat. I det imponerande lagerhuset som har en kapacitet på 4.000 fat finns nu 2.660 fat. Unikt är att inga pelare inuti lagerhuset håller upp det massiva vågiga betongtaket. Faten lagras i tre hyllplan. Tullibardine ståtar också med ett av de äldsta faten i Skottland. Fatet från 1952, där givetvis en stor del av whiskyn avdunstat, är en quarter cask och tros räcka till 40-50 flaskor. Priset på dem lär bli skyhögt. Produktionen kommer åter att starta under oktober 2004 efter att de nya ägarna producerade under dec 2003 till mars 2004. Ambitionen från början är att producera en realistisk mängd whisky vilket enligt ägarna är 2.000 liter/vecka eller cirka 100.000 liter per år. Tullibardine Distillery Besökare: Öppet året runt. En rundtur kostar £3 pund vilket man fåri tillbaka på köp i butiken. Turerna kommer att vara korta och ta 20-30 minuter men möjlighet finns till mer fördjupade turer med Distillery Manager John Black. Restaurang, café och butiker kommer att finnas på området. Ägarna hoppas att destilleriet, som skall ha öppet 52 veckor om året, skall bli Skottlands mest besökta med 800.000 personer under 2005. Restaurang och snabbköp på området. |
|
|
|
Copyright |
