Historia
Troligast är det till Asien som whiskyns ursprung kan
härledas. Det var där som destilleringskonsten kom till ca
800 före kristus. Den tidiga destillationen användes till
att framställa en enkel parfym. Hur denna ädla konst
färdats mot de brittiska öarna är okänt. Men säkert är det
dock att kelternas förfäder praktiserade destillering och
att de kallade sin dryck för "uisge beatha", uttalas
[ishke ba'ha]. Vilket betyder livets vatten på gaeliska.
Själva ordet whisky kan härledas från det gaeliska ordet
"uisge".
Fram till att munkarna missionerade i världen hann
araberna med att förädla destilleringskonsten ytterligare.
Sannolikt introducerades destillering på Irland av munken
St. Patrick redan på 400-talet. Det spred sig sedan till
Skottland runt 700-talet. De första destillerierna fanns i
munkkloster och destillatet användes främst för medicinska
syften. Munkarna tillverkade och drack mycket öl,
gissningsvis hamnade denna öl i en panna och en starkare
dryck uppstod.
1494 är en milstolpe i whiskyhistorien. Det var då som
munken John Cor köpte några hundra kilo malt ur det
kungliga förrådet för att tillverka en "aqua vitae". Detta
är den äldsta nedtecknade beviset på whiskytillverkning.
Maltwhiskydestillering var främst en lokal företeelse och
ämnad att tillfredställa husbehovet ända fram till
1820-talet, då whisky började produceras även för vidare
försäljning. Men tillverkningen av whisky började bli
beskattad redan 1644.
Själva whiskysmaken var helt annorlunda för femhundra år
sedan än vad den är i dag. Whiskyn var då yngre och hade
en betydligt brutalare och råare smak jämfört med dagens
whisky. Det var först i slutet av 1700-talet som man
upptäckte att whiskyns smak kan förbättras om den får
mogna några år i ekfat. Denna upptäckt var en ren
tillfällighet då ett bortglömt whiskyfat hade återfunnits
efter flera års glömska. Man trodde då att whiskyn hade
blivit dålig, men det var den absolut inte! Whiskysmaken
hade blivit rundare och fylligare.
De skotska och engelska parlamenten slounionsfördraget
1707 (Union of gs ihop genom the crowns). 1713 beslutades
att maltskatten, som redan gällde i England, även skulle
börja gälla i Skottland. Detta blev början till
lönnbränneriernas och smugglarnas gyllene era. Framförallt
gällde detta i högländerna där det var lätt att gömma sig.
I början av 1800-talet tillverkades mer än hälften av all
skotsk whisky illegalt. På 1820-talet reviderades
maltskatten med betydande lättnader för
whiskydestillerarna som följd. Det utbredda illegala
lönnbränneriet och smugglandet minskade genast i
omfattning.
År 1831 uppfann irländaren Aeneas Coffey
kolonndestilleringsapparaten. Apparaten godkändes och
patenterades 1832. Med denna nya destilleringsteknik gick
det att tillverka whisky i en kontinuerlig process till
ett mycket lägre pris än tidigare. Det gick att använda
både mältat och omältat korn tillsammans med andra
sädesslag. Destilleringsapparaten kunde producera stora
mängder jämfört med de traditionella kopparpannorna.
Resultatet blev tämligen smaklöst. Det problemet löstes
genom att blanda resultatet från denna nya
destilleringsapparat med whisky som tillverkats på
traditionellt vis med kopparpannor. Denna whiskytyp
introducerades av Andrew Usher i Edinburgh 1860 och
kallades för blended. Det blev genast en stor succé och
därmed började whiskyn på allvar erövra också den övriga
världen.
Ungefär samtidigt som lanseringen av blended whisky
landsteg den amerikanska bladlusen i Frankrike och
förstörde på några tiotal år hela den franska
vinproduktionen. Utan vin blir det ingen konjak, som på
den tiden var etablissemangets dryck. När konkurrensen i
stort sett var utraderad blev det fritt fram för den
skotska whiskyn att erövra övriga världen, vilket de också
lyckades med. Irländarna förlorade sitt starka grepp om
whiskymarknaden till skottarna på 1930-talet då
förbudstiden i USA upphävdes. Irländarna klarade inte av
att möta efterfrågeökningen från USA. En stor orsak till
detta var deras motvilja att använda kolonndestillering,
vilken möjliggjorde att stora kvantiteter kunde tillverkas
mycket snabbt. Efter andra världskriget var det snudd på
en total konkurs av den irländska whiskyindustrin. Idag
går den irländska whiskyindustrin betydligt bättre. Även
den skotska whiskyindustrin var i gungning på grund av
världskrig, depression och förbudstiden.
Cirka 90% av försäljningen av skotsk whisky är blended
även om single malt på senare tid säljer mer och mer. Från
att på 1820-talet ha varit en produkt enbart för den
brittiska marknaden har whiskyn i dag, mycket tack vare
just blended whisky, spridits över i stort sett hela
världen.
Regioner i Skottland
Ofta pratar man om att en whisky kommer från en speciell
region i Skottland. Dessa är Speyside, Lowlands,
Highlands, Cambletown, Islands och Islay. Orsaken till att
det finns en uppdelning är att whisky från de olika
regionerna uppvisar generella särdrag vad gäller smaken.
Anledningar till dessa skillnader i smak är att olika
råvaror används, det är olika klimattyper och att man
använder olika tillverkningssmetoder.
Speyside
Speyside är Skottlands whiskyhjärta med absolut flest
whiskytillverkare. Området har fått sitt namn efter floden
Spey som rinner genom området. Väldigt många destillerier
tar sitt vatten från den floden. Egentligen är Speyside en
del av Highlands, men eftersom det är ett väldigt stort
område och att stilen på whisky som tillverkas skiljer sig
från whiskyregionen Highlands är detta en egen region. En
Speyside är ofta en lämplig whisky att bjuda på, om den
man bjuder inte är en van whiskydrickare. De är relativt
milda, men har ändå mycket smak och karaktär. Elgin är
områdets centralpunkt.
Destillerier:
Aberlour, Allt-á-Bhainne, Ardmore, Aultmore, Auchroisk,
Balmenach, Balvenie, Banff (CM), Benriach, Benromach,
Benrinnes, Braeval (Braes of Glenlivet), Caperdonich,
Cardhu, Coleburn (CM), Convalmore(CM), Cragganmore,
Craigellachie, Dailuaine, Dallas Dhu (CM), Dufftown,
Glenallachie, Glen Elgin, Glen Grant, Glen Keith, Glen
Mhor (CM), Glen Moray, Glen Spey, Glenburgie, Glendronach,
Glendullan, Glenfarclas, Glenfiddich, Glenglassaugh,
Glenlivet, Glenlossie, Glenrothes, Glentauchers, Imperial
(CM), Inchgower, Kininvie, Knockando, Knockdhu, Linkwood,
Longmorn, Macallan, Macduff, Mannochmore, Miltonduff,
Mortlach, Pittyvaich, Royal Brackla, Speyburn, Speyside,
Strathisla, Strathmill, Tamdhu, Tomatin, Tamnavulin (CM),
Tomintoul, Tormore
Lowlands
Lowlands är som namnet antyder ett platt område utan berg.
Det ligger dessutom närmast England. Whiskyn som
tillverkas är len, lite spritig och har inte någon
speciell sälta, torv eller tung röksmak som många andra
whiskysorter har. Lowlandsorterna varierar lite i smak och
passar bra före maten.
Destillerier:
Auchentoshan, Bladnoch, Glen Flagler (CM), Glenkinchie,
Kinclaith (CM), Ladyburn, Littlemill (CM), Inverleven
(CM), Rosebank (CM), St Magdalene (CM)
Highlands
Highlands är det till ytan största området i Skottland.
Jämfört med Lowlands har whisky från Highlands mycket
varierande smak vilket till stor del beror på att
mikroklimatet varierar mycket inom området, de mycket
varierande tillverkningsmetoderna samt variationen av
råvaror. Whiskyn är som regel kraftig, smakrik och med
viss rökighet. Dock inte lika mycket som hos Islands.
Ordet glen, som ingår i namnet på många Highlands och
Speyside betyder dalgång.
Destillerier:
Aberfeldy, Balblair, Ben Nevis, Ben Wyvis (CM), Blair
Athol, Brora (CM), Clynelish, Dalmore, Dalwhinne,
Deanston, Edradour, Fettercairn,
Glen Albyn (CM), Glen Esk (CM), Glen Garioch, Glengoyne,
Glen Ord, Glencadam, Glenmorangie, Glenturret, Glenugie,
Glenury-Royal, Loch Lomond, Lochside, Millburn (CM), North
Port, Oban, Pulteney, Royal Lochnagar, Teaninich,
Tullibardine
Campbeltown
Campbeltown var en gång i tiden ett blomstrande
whiskyområde och staden med samma namn var känd som
whiskyns huvudstad. 1886 fanns inte mindre än 21
destillerier i och omkring staden! Numera finns det tre
aktiva destillerier kvar, Springbank, Glengyle och Glen
Scotia. Att Campbeltown fortfarande finns kvar som en egen
region beror på dess historia mer än något annat. Whiskyn
från Springbank kännetecknas av att destilleriet ligger
vid havet och att whiskyn tar upp viss sälta under
lagringen. Även en lätt angenäm rökighet och sötma finns i
smak och doft. Den filtreras inte vilket gör att smakämnen
finns kvar när whiskyn väl buteljeras och framförallt
avnjuts.
Destillerier:
Glengyle, Glen Scotia, Springbank
Islay
En liten ö på Skottlands västra sida mot Atlantkusten.
Härifrån kommer flera kända sorter. Generellt kan man säga
att whisky härifrån smakar rök, torv, tång, tjära och
sälta. Variationen är dock stor och mildare varianter
finns. Islay (uttalas aj-la). En gång i tiden fanns här 23
destillerier nu är det bara sju verksamma kvar (Laphroaig,
Caol Ila, Bruichladdich, Ardbeg, Bowmore, Bunnahabhain och
Lagavulin). Ett nytt helt nybyggt destilleri håller på att
starta sin produktion, Kilchoman.
Destillerier:
Ardbeg, Bowmore, Bruichladdich, Bunnahabhain, Caol Ila,
Kilchoman, Lagavulin, Laphroaig, Port Ellen (cm)
Islands
Många blandar ihop denna region med ön Islay, men Islands
är en egen region som består av öarna Mull, Orkney, Jura,
Arran, Shetlands, och Skye. Huruvida Orkney öarna räknas
till Islands eller inte diskuteras flitigt där vissa
hävdar att den ska tillhöra Highlands istället. Whiskyn
härifrån kan liknas med en mildare Islay. På den mycket
natursköna ön Skye görs en annan eminent whisky, Talisker.
Whisky från Islands uppskattas av den som druckit whisky
ett tag. På en av Shetlandsöarna håller Blackwood
Distillery på att starta.
Destillerier:
Arran, Blackwood, Highland Park, Isle of Jura, Scapa,
Talisker, Tobermory
Skotska single malt märken:
An Cnoc, Drumguish, Finlaggan, Glencraig, Glen Deveron,
Hazelburn, Ileach, Inchmurrin, Kilkerran, Ledaig, Loch
Dhu, Longrow, Octomore, Old Rhosdhu, Port Charlotte,
Singleton
Grain destillerier:
Caledonian, Cambus, Cameron Bridge, Dumbarton, Girvan,
invergordon, Norh Brittish, Port Dundas
Tillverkning av Skotsk
Maltwhisky
Malt whisky tillverkas av tre ingredienser: korn, vatten
och jäst. Nedan beskrivs tillverkningsprocessen steg för
steg.
Mältning
Mältningen startar med att kornet blötläggs, det får ligga
så några dagar, och därefter ska det torkas. Det kan göras
på olika sätt. Antingen kan man göra på det traditionella
sättet att torka den i en kölna (speciellt hus med
pagodatak) där varm luft får strömma genom ett speciellt
golv (mältningsgolv) samtidigt som man vänder på kornet
med speciella spadar. Då eldar man torv eller kol under
golvet i en stor ugn och låter den varma röken sippra
genom golvet. Det ger malten en distinkt smak av rök. Det
moderna sättet är att göra detta är att använda ugnar och
maskiner för vändningen av kornet. Värmen gör att kornet
börjar jäsa och gro och stärkelsen omvandlas till socker.
När kornet väl torkat och kylts lagras det innan det
används vidare. Många destillerier har övergått från att
mälta kornet själva till att köpa in från stora mälterier
som ex Port Ellen Maltings på Islay. Laphroiag mältar t ex
10 % eget korn och köper 90 %. Glenfiddich köper 100 %.
Balvenie tillhör de som alltjämt mältar allt sitt korn
själva.
Mäskning
Nu mals kornet till en mjölliknande konsistens, gröpe
(eng. grist). Den blandas med hett vatten i stora mäskkar
(eng. mashtun). Första vattenbadet är vid ca 60 grader och
sedan ökar temperaturen vid de två efterföljande baden. På
detta sätt tas sockret om hand och resterande stärkelse
omvandlas till socker. Moln av ånga stiger upp från
mäskkaren och fyller luften med den mycket speciella och
skarpa doft som omger alla destillerier. Vattnet från de
två första baden går vidare till ett jäskar. Medan det
tredje badets vatten återanvänds vid första badet vid
nästa mäskning. Vätskan som nu finns i jäskaret kallas
vört och innehåller inte någon alkohol.
Mäskningen tar några timmar och den färdiga vörten skiljs
från maltresterna genom att mäskkaren töms genom
silliknande bottnar. Resterna, d v s den urvattnade malten
kallad ”draff”. Den säljs eller skänks oftast vidare för
att användas som djurfoder.
Jäsning
Nu tillsätter man färsk jäst och låter vörten jäsa i
jäskar (eng. washback). Dessa kan vara av trä eller
rostfritt stål. T ex använder Laphroaig rostfritt stål och
Glenfiddich trä (se bild). Vilket som är bäst för smaken
är ovisst. Storleken varierar från 6 000 upp till 45 000
liter. Vörten och jästen fyller jäskaren upp till en halv
meter från kanten. Anledningen till detta blir uppenbar då
jästen verkar på sockret som omvandlas till alkohol och
frigör en stor mängd koldioxid. Detta gör att vörten
börjar bubbla och skumma intensivt samtidigt som
temperaturen stiger. Efter två till tre dagar lugnar den
febrila aktiviteten ned sig och jästen har slutfört sitt
arbete. Efter jäsningsprocessen kommer alkoholhalten att
vara ca 5-8 %.
Så här långt är processen identisk med den som används när
man tillverkar öl, men här skiljs whiskytillverkningen
från ölbryggningen. Den grumliga brygden hälls i
kopparpannor (potstills) för att bli whisky (lagligt får
den inte kallas whisky förrän den lagrats minst tre år på
ekfat, två i USA).
Destillering
Maltwhisky destilleras oftast två gånger i kopparpannor,
vars karakteristiska form (se bild: foto Ian Gray) blivit
symbolen för whiskydestillerier. Mäsken destilleras en
första gång till en sprit med ungefär 20 - 26 %
alkoholhalt i den så kallade mäskpannan (eng. wash still).
Resultatet kallas för 'low wines and feints'. Det
destilleras en gång till i en nästa panna, spritpannan
(eng. spirit still). Det som kommer ut ur den kallas för
Britthish Plain Spirit och förkortas ofta som bps.
Alkoholhalten på den spriten brukar ligga på cirka 70%.
Koppar anses vara den bästa metallen att bygga pannorna i,
det är lättarbetat, klarar av rostangrepp och leder värme
bra. Kopparen nöts av processen och därför måste
tjockleken kontrolleras med jämna mellanrum. Formen på
destilleringskärlen är mycket viktig, eftersom den
bestämmer hur mycket av de oönskade ämnen/partiklar som
sjunker tillbaka, och hur mycket av de önskade som släpps
igenom. Vissa destillerier (bland annat Auchentoshan)
destillerar även en tredje gång.
Efter den första
destilleringen är det destillatörens (eng. stillman)
ansvar att spriten från mäskpannan till spritpannan blir
lyckad och ett misstag behöver inte märkas förrän långt
senare när whiskyn har mognat. Flödet styrs med kranar på
sidan av en 'spirit safe' och genom fönstren på denna kan
destillatören kontrollera spritens utseende. Detta är av
stor betydelse då den första delen av destillatet, så
kallat 'foreshots' (eller 'head'), är orent och giftigt
och måste hållas separat. Destillatören tittar noggrant
medan den färglösa vätskan forsar förbi efter tecken på
att 'middlecut' (eller 'heart'), dvs den delen som används
till lagring kommer. Med en snärt på kranen leder han den
till ett annat kärl innan den blir för svag och övergår
till det som kallas 'feints' (eller 'tail'). Både
'foreshot' och 'feints' blir återanvända medan 'middlecut'
går vidare till lagring. Hur mycket man väljer att ta som
'middlecut' varierar, destillerier som Glengoyne och
Aberlour tar tidigt, 73% respektive 71%. Under slutet av
'middlecut', cirka 60%, börjar sent förångade och
rökluktande ämnen som t ex finkeloljor uppstå vilket man
tar med hos de något kraftigare och rökigare
destillerierna Laphroaig, Ardbeg och Caol Ila.
Lagring
Efter destilleringen är det dags att fylla destillatet i
ekfat. De flesta destillerier använder begagnade sherry-
eller bourbonfat. Macallan lagras dock nästan uteslutande
på begagnade sherryfat som endast använts för att lagra
sherry i tidigare. Fatlagringen resulterar även i att
whiskyn får sin karaktäristiska färg. Under lagringen
färgas den av ligniner och tanniner i träet. Beroende på
vad som lagrats i faten tidigare får olika whiskys olika
färg. Sherryfat ger en mörkare färg. Vissa brukar
tillsätta färgämnet E150 för att göra färgen mer visuellt
tilltalande. Det är vanligast i blended men förekommer
även i single malt. Spriten är lagligt sett inte skotsk
whisky förrän den har lagrats i minst tre år på fat. Under
lagringen avdunstar en del av alkoholen genom ekfaten. Den
förlorade mängden alkohol, kallad 'the Angels Share',
uppskattas till cirka 2% per år. Lagring är den process
som ger whiskyn mest smak. På senare tid har
experimentviljan exploderat och väldigt många olika
varianter existerar. När man talar om att en whisky har en
finish kan den vara lagrad på bourbon i tio år för att t
ex avslutas på ett portvinsfat. Hög ålder ger dock oftast
en fylligare, "snällare" och mer balanserad karaktär,
medan en ung whisky brukar vara mera spritig och burdus.
Att låta whisky lagras för lång tid på fat kan inverka
negativt på slutresultatet, då det är få fat som klarar av
lagring uppemot 30-40 år.
Buteljering
Innan whiskyn kan tappas på flaska ska den spädas med
vatten till önskad styrka, vanligtvis 40, 43 eller 46 %.
En del buteljeringar späds inte utan de tappas direkt på
flaska, Cask Strength eller Raw Cask. Det ger en mycket
stark whisky som med fördel avnjuts med några droppar
vatten. En annan beteckning kan vara Single Cask, då
kommer flaskans innehåll från en enda tunna. Vid
buteljering kylfiltreras whiskyn oftast för att enklare
uppnå en konsistent smak. Det tar även bort små partiklar
som innehåller smakämnen. På vissa flaskor kan det stå
”unchill-filtered” och då har man valt att inte
kylfiltrera whiskyn. De flesta destillerier skeppar sina
tunnor till stora buteljeringsfabriker. Glenfiddich,
Bruichladdich och Springbank tillhör de få som faktiskt
buteljerar sin whisky på samma ställe som whiskyn
tillverkas samt använder samma vatten som den görs av!
Många destillerier säljer tunnor till företag och
privatpersoner (se oberoende buteljerare >>) som gör egna
buteljeringar. Några stora företag är; Signatory, Murray &
McDavid, Cadenheads, Gordon & MacPhail och Douglas Laing.
Vanliga whiskytyper
Grain
Grainwhisky görs i en kolonnpanna som kan producera stora
mängder sprit till ett billigt pris. Man kan använda
mältat såväl som omältat korn tillsammans med andra
sädeslag (t ex vete och majs). Kolonnpannan uppfanns 1831
av irländaren Aeneas Coffey. Destillerier som tillverkar
grainwhisky är stora fabriker och inte ens nära de ofta
pittoreska maltdestillerierna. Grainwhisky mognar mycket
snabbare än maltwhisky. Ett vanligt graindestilleri
producerar i snitt ca 40 miljoner liter per år vilket kan
jämföras med maltdestilleriets 2-3 miljoner. Exempel på
några grainsorter The Invergordon och Black Barrel.
Blended
Som namnet antyder är blended en blandning. Blandningen
består av grain och maltwhisky. Grainwhiskyn är den
”enkla” spriten och har inte så mycket smak. Det är
maltwhiskyn som står för smaken. En vanlig blended kan
innehålla ca 2-3 grainsorter samt 15-35 maltsorter. En
tumregel är att det är ca 60 % Grain och 40 % Malt. En De
Luxe blended innehåller mer maltwhisky, ca 45-60 %.
Blended uppfanns av Andrew P. Usher under 1860 talet. Den
blev snabbt populär då den var billigare och enklare att
hålla en jämn kvalité på. Dessutom var whisky på den tiden
väldigt rökig och att blanda med en mildare grainwhisky
tilltalade fler. Vilket bidrog till skotsk whiskys
explosionsartade utveckling. Cirka 95 % av all whisky som
säljs i världen är blended. Lagringstiden brukar vara fem
år, men äldre varianter finns. Några kända sorter är:
Bell´s, Famous Grouse, Johnnie Walker.
Vatted (även kallad Pure malt)
Att en whisky är vatted betyder att det ingår maltwhisky
från fler än ett destilleri som blandats. Syftet är att
den ska få en speciell karaktär. Efter att de olika
sorterna blandats ligger den och ”gifter ihop sig” så
kallad ”marrying”. Vatted är en relativt ovanligt
whiskysort. Några kända sorter är: The six isles, Johnnie
Walker - Pure Malt, Black Ribbon.
Skotsk single malt
Skotsk single malt whisky kommer från ett enda destilleri
i Skottland, tex Glenfiddich, The Macallan eller Ardbeg.
Enda ingredienserna är vatten, korn och jäst. Att
destillera malt i kopparpannor kostar nästan tre gånger så
mycket mer än att destillera grain i kolonpannor. Det
finns 100+ destillerier i skottland.
Whiskyprovning
En av de stora njutningarna med att dricka en komplex
whisky är att utforska dryckens alla mångfacetterade
smakämnen och doftegenskaper.
Att identifiera och hitta alla olika luktämnen och smaker
är en utpräglad subjektiv upplevelse. Ingen kan säga
precis vilka dofter eller smaker du känner! Våra tidigare
upplevelser präglar vår förmåga att sätta ord till det vi
känner när vi avnjuter och försöker beskriva en whisky.
Att beskriva en whiskys doft som ”nyklippt gräs på
golfbanan en tidig morgon” kan kopplas till den
självupplevda känslan man har när man peggar upp på
golfbanan en tidig morgon.
Provsmakning kan delas in i tre områden. Utseende, doft
och smak.
Utseende
Whiskyn utseende berättar mkt om dess karaktär. En whisky
lagrad på sherryfat ger en mörkare djupare ton än en
whisky lagrad på bourbonfat. Hur ofta faten använts före
man lagrar whiskyn i dem avspeglas också på whiskyn. Där
kan man säga att obegagnade sherryfat ger den intensivaste
färgen och sherryfat som används för andra eller tredje
gången ger en ljusare färg. Hur länge whiskyn får ligga
kvar i fatet avspeglas också på whisky, där äldre fat ger
en mörkare färg på whiskyn. Allt populärare är det med
olika avslutningar på whiskyn. Whisky som legat i ett
vanligt bourbonfat under 12 år flyttas över till ett
portvinsfat ytterliggare två år. Whiskyn reagerar med
portvinsfaten och får en djupare rödton. Whisky som inte
kylfiltreras, som är vanligt med "single Cask" whisky, kan
se något grumliga ut. På bilden Blair Athol 12, Laphroaig
10 Cask och Springbank 10.
Doft
Doften som är den viktigaste delen inom provningen kan
variera oerhört. Näsan har uppemot fem miljoner luktceller
och kan detektera luktämnen utspädda till en del på
miljonen. Det finns 32 primära lukter att jämföras med tre
primära färger (gul, blå och röd) och fyra primära smaker.
Undersökningar gjorts på kemisk väg har lyckats
identifiera 400 olika doftämnen i maltwhisky. Många
professionella provsmakare förlitar sig helt på doften för
att avgöra kvaliteten på whiskyn. Vanliga lukter man
hittar är till exempel tjära och rök hos de tyngre
Islaysorterna samt blommor och frukt hos de lättare
Speysidesorterna.
Smak
Det finns fyra primära smakämnen: salt, sött, surt och
beskt. Sältan hittar du tillsammans med sötman på
tungspetsen. Besk smak detekteras långt bak på tungan.
Surt är lokaliserat ute på tungans kanter. Undersökningar
från Edingburgh har visat att Glenfarclas har den största
mängden salt i sin whisky och människan har inte förmåga
att känna och uppleva så små nivåer salt, men ändå gör vi
det! Whiskyns viskositet mot tungan bidrar också till
upplevelsen. Är whiskyn oljig eller vattning. Whiskyns
kropp avgörs även i smakningen, fyller whiskyn hela munnen
eller passerar den högst obemärkt. Strävhet går att känna
hos viss whisky under smakningen. Whiskyns efterlevnad i
munnen, eftersmaken, varierar också betänkligt. De yngre
whiskysorterna kan passera på några hastiga sekunder medan
andra äldre och kraftigare sorter kan göra sig påminda
timmar efter provningen. Inte att förglömma under
smakningen är alla de luktämnen som går upp i näsan via
svalget, prova smaka en whisky och håll för näsan!
Ordlista
ABV
Alcohol by Volume. På svenska blir det volymprocent. Denna
förkortning brukar stå på flaskorna
Amylas
Det enzym som bryter ned stärkelsen i kornet till jäsbart
socker.
Angels Share /Änglarnas del
Eftersom tunnor av ek inte är helt lufttäta och alkohol
har lätt för att avdunsta så försvinner ca 2 % av whiskyn
per år upp i luften till änglarna. När spriten (british
plain spirit, bps) som destillerats fram hamnar på fat har
den en alkoholstyrka på ca 70%. Beroende på
klimatförhållanden och lagringstid har den färdiga whiskyn
innan buteljering tappat ca 8-15 % av alkoholstyrkan.
Barley = Korn
Barrel
Barrel är den amerikanska benämningen på tunna/fat.
Blended whisky
En blandning av flera olika grainwhisky och
maltwhiskysorter. Grainwhisky framställs i stora
kolonnpannor vilket är en mycket effektiv och billig
process som ger stora mängder destillat. Nackdelen är att
den smakar mycket mindre (läs spritig). Maltwhisky är en
mycket långsammare process och vars resultat är mycket
smakrikare. En vanlig fördelning är 60% grain och 40%
maltwhisky. Det är ovanligt att dessa lagras någon längre
tid och oftast har de lagrats runt fem år. Några kända
märken är Famous Grouse, Johni Walker, Grant´s, Bells,
Chivas Regal.
Blender
Den person som ansvarar för att blanda whisky till en viss
sort. T ex Cutty Sark.
Bond
Lagerhus där tunnorna lagras.
Bothie
Ett litet hus där det föregick illegal destillering.
Bourbon
Whisky gjor på majs. Kommer ursprungligen från USA. Faten
som används röks på insidan innan de används. De används
bara en gång för att sedan skeppas över till europa.
Kentucky är det dominerande områded för framställning av
bourbun, men den kan tillverkas var som helst inom USA för
att få kallas Bourbon.
BPS
British Plane Sprits vilket är den "Råwhisky" som läggs på
faten efter destillering. Enligt lagen kan måste
destillatet (bps) lagras på fat i minst tre år innan det
får kallas whisky. Kallas ibland för New Make.
Butt
Detta är den största fatstorleken som används i Skottland
och rymmer ungefär 500 liter. Oftast har de tidigare
används för Sherrylagring.
Cask
Cask är liktydigt med tunna. Det finns flera storlekar men
alla är gjorda av ek.
Charring
När man eldar insidan på en tunna.
Cask Strength
När det står Cask Strength på en flaska betyder den att
innehållet är taget direkt från tunnan (=cask) utan att
spädas med vatten. Den är inte heller kylfiltrerad.
Cut (eg Middle Cut)
Den del av destillatet som används för lagring.
De luxe blended
En finare blended som innehåller mera maltwhisky än en
vanlig blended. Den kan även vara lagrad lite längre.
Draff
Den avända kornet som är kvar efter mäskningen är klar
kallas för draff.
Destillerier brukar skänka eller sälja iväg det till
bönder som använder det till boskapsföda.
Dram
Ett litet glas whisky. ca4 cl. Även callad Wee-Dram
Dufftown
Speysides whiskystad nummer 1. I område ligger sju
destillerier. Glenfiddich, Mortlach, Kininvie, Glendullan,
Dufftown, Balvenie och Pittyvaich.
Fenoler
En grupp smakämnen som ger whisky dess torv och röksmak.
Se även PPM >>
Filtrering
Se kylfiltrering
Gröpe (Grist)
Den mjölliknande resultatet efter kornet är malt.
Grainwhisky
Grainwhisky görs i en kolonnpanna som kan producera stora
mängder sprit till ett billigt pris. Man kan använda
mältat såväl som omältat korn tillsammans med andra
sädeslag (t ex vete och majs). Kolonnpannan uppfanns 1831
av irländaren Aeneas Coffey. Destillerier som tillverkar
grainwhisky är stora fabriker och liknar inte alls de ofta
pittoreska maltdestillerierna. Grainwhisky mognar mycket
snabbare än maltwhisky. Ett vanligt graindestilleri
producerar i snitt ca 40 miljoner liter per år vilket kan
jämföras med maltdestilleriets 2-3 miljoner.
Hidden Malts
Efter succen med Six Classic Malts lanserade Diageo 2002
serien Hidden Malts. Glen Ord 12 år, Clynelish 14 år, Glen
Elgin 12 år samt Caol Ila 12 år ingår i serien. The Whisky
Exchange >>
Hogshead
En fattyp som används. Rymmer ca 250 liter.
Huvud, Hjärta & Svans (Head, Heart & Tail)
Vid destilleringen rinner det råsprit ur pannan. Det som
kommer först kallas för huvud, sedan kommer hjärtat som är
den som lagras. Sist kommer svansen. Både huvudet och
svansen går tillbaka och destilleras igen.
Karamellfärg E150
Vissa single malt använder sig av karamellfärg för att få
en för ögat tilltalande produkt. Det finns dock vissa som
hävdar att detta är ett ofog. I blended industrin är detta
mer accepterat och är mer regel än undantag. En whisky som
står i solljus bleknar med tiden om den innehåller E150.
En känd single malt som använder E150 är Talisker.
Kylfiltrering - Non
Chill-Filtred
Om whiskyn är kylfiltrerad betyder det att de kult ned
whiskyn och filtrerat den genom speciella filter. Detta
tar bort alla småpartikar och gör whiskyn klarare. Det gör
även att whiskyn inte grumlar sig när man tillsätter
vatten. Nackdelen är att mycket av smakämnena fastnar i
filtret. i och med kylfiltrering är det lättare att hålla
en kosistent smak och fär på whiskyn. Springbank är ett
destilleri som inte kylfiltrerar sin whisky.
Lagring
All lagring sker på ekfat. Däremot varierar typen av fat
som används. En whisky som lagrats länge behöver inte alls
vara bättre än en som lagrats kortare tid. En äldre brukar
bli mer balanserad och rundare i smaken men kan även smaka
trä. Även om det är omtvistad så hävdar de flesta att
klimatet på lagringsplatsen för whisky påverkar dess smak.
T ex om den lagras nära havet eller långt in på
fastlandet. I Skottland säger lagen att för att få kallas
whisky måste den lagrats minst tre år. I USA räcker det
med två år.
Kölna - Kiln
Det hus vid destilleriet där man torkade malten genom att
låta (torv)rök passera genom golvet. Det var förr i tiden,
nuförtiden sker detta till stor del i stora
mältningsanläggningar och själva torkningen sker oftast i
ugnar.
Kolonpanna
Den destilleringspanna som används vid framställning av
grainwhisky. Kan producera stora mängder destillat
billigt. Vilket sädesslag som helst kan användas.
Resultatet är kanske inte smaklöst men inte lika berikande
som maltwhisky.
Low wines
Resultatet efter första destilleringen i mäskpannan.
Lyne Arm
Den del som leder destillatet från toppen av pannan till
avkylningen.
Maltwhisky
Whisky som framställs på traditionellt sätt med
kopparpannor. Den gör på sädeslaget korn.
Pagodatak
Den spetsiga taktyp på kölnan som uppfanns av Charles
Chree Doig på 1880 talet. Syftet var att förbättra draget
till torvelden i kölnan. Första destilleri att använda
pagodatak var Dailuaine. (Bild: Benriach pagodatak)
Peat = Torv
Port Pipes
Den tunntyp som tidigare innehållit portvin.
Pot Still
Panna som används vid framställning av maltwhisky. Den är
oftast gjord i koppar. Läs mer >>
PPM
En förkortning som betyder parts per million. Det är ett
mått på hur mycket torvrökt malten är. Lagavulin har
35ppm, Ardbeg har 50ppm och Bruichladdich har en sort som
de kallar Octomore som är på hela 80ppm! Men den lär vi
inte se än på många år då de precis börjat tillverka den.
Puncheon
En tunntyp som kan innehålla mellan 385-500 liter
Pure Malt
En beteckning som talar om att innehållet enbart är
maltwhisky. Ett annat ord för Vatted Malt.
Quaich
Härstammar från gaeliskans cuach som är en gammal celtisk
skål med två handtag.
Silent Stills
Det engelska ordet för destillerier som ligger i malpåse
eller stängt för gott!
Six Classic Malts
En serie med sex olika whisky som kommer från olika
regioner. Lagavulin 16 år, en rökig variant från Islay.
Cragganmore 12 år, en smakrik speysidewhisky. Talisker 10
år, representerar Islands och är rökig med smak av torv.
Glenkinchie 10 år, mjuk, lite söt Lowlandwhisky. Oban 14
år, en whisky från västra Highlands som smakar lite rök
och frukt. Dalwhinnie 15 år, en komplex Highland med smak
av honung.
Single Cask
När det står Single Cask på en flaska betyder det att
innehållet kommer från ett enda fat. Eftersom
lagringsprocessen alltjämt är höljd i dunkel kan två
likvärdiga tunnor, lagrade bredvid varandra, med samma
sprit ge helt olika resultat! Ofta är det oberoende
buteljerare som köper enstaka fat från destillerier. Om
dessa är exceptionellt bra eller om det bara finns ett
fåtal kan dessa buteljeras som Single Cask. Det går alltså
att göra riktiga fynd men även motsvarande bottennapp!
Slainte
Skål på gaeliska!
Spey River
Floden Spey är namnet på den flod som rinner genom
Speyside. Den är cirka 17 mil lång och startar sin färd i
Loch Spey och mynnar ut i nordsjön vid speybukten (Moray
Firth). Spey är Skottlands näst längsta flod. Namnet
kommer från det gaeliska spe som betyder skumma, brusa
forsa. Floden Spey är även känt för sitt laxfiske samt de
många destillerier som ligger längs dess väg.
Spritpanna
Detta är den andra pannan i destilleringsprocessen.
Sherrywood
Ektunnor, som används för lagring av sherry. Whisky som
lagras i sherryfat blir sötare och fylligare.
Top Dresser
En högkvalitativ maltwhisky som används för att ge smak åt
blended whisky.
Torv
Pressat organisk material som ibland (som t ex hos
Laphroaig) används vid eldning i kölnor (torkning av
kornet). Vatten som runnit genom torvmossar får ofta en
karakteristik torvsmak.
Uisge Beatha
Gaeliska för livets vatten. Ordet Uisge är ursprunget till
dagens whisky.
Vatted
Att en whisky är vatted betyder att det ingår maltwhisky
från fler än ett destilleri som blandats. Syftet är att
den ska få en speciell karaktär. Efter att de olika
sorterna blandats ligger den och ”gifter ihop sig” så
kallad ”marrying”. Vatted är en relativt ovanligt
whiskysort. Några kända sorter är: The six isles, Johnnie
Walker - Pure Malt och Black Ribbon
Vintage
Beteckningen vintage betyder att allt innehåll i flaskan
härstammar från just det året som är angivet på flaskans
etikett.
Whiskey
Grovt generaliserat så kan man säga att Skottar och
Kanadensare inte använder -ey medans de gör det i Irland
och USA.
År
Anger hur gammal den yngsta ingående whiskyn är lagrad.
Att det står 10 år betyder alltså inte att all whisky är
lagrad i 10 år utan bara att den yngsta är det.
|