|
Macallan |
Att gå från anonym till
världskändis på ca 30 år är få förunnat. The Macallan
har gjort det! Idag är The Macallan en av de allra mest
kända whiskysorterna med ett rykte om sig att vara
riktigt bra. Annat var det för 30 år sedan då den i
princip bara fanns tillgänglig lokalt. Dess främsta
karakteristika är att whiskyn endast lagras på sherryfat
(Jerez från Spanien). Det var inte förrän slutet av 1970
talet som de började sälja whiskyn som single malt!
Destilleriet är beläget på familjen Macallans gård som
ligger strategiskt bredvid ett gammalt vadställe vid
floden Spey. Huset på bilden till höger är Easter
Elchies, ett tornhus byggd av Jakobiter på 1700 talet.
Det står på The Macallans 600 hektar stora område. Deras
besökscenter var tidigare det huset men har nu flyttat
ut. Destilleriet grundades 1824 av Alexander Reid (Elchies
Distillery). 1847 bildade han ett partnerskap med James
Priest och James Davidson. 1868 övertog James Stuart
driften. 1892 renoverades och moderniserades
destilleriet av Robert Kemp. Destilleriet bytte även
namn i samband med renoveringen till Macallan-Glenlivet.
Från 1965-1975 har antalet kopparpannor utökats från sex
till 15. 1996 såldes destilleriet till Highland
Distilleries och det ägs idag av Edrington Group.
Allmänt: Passar de flesta
tillfällen!
Var och en av dem förser två spritpannor á 6 000 liter. Mäskpannorna är uppvärmda med gaslåga vilket bidrar med en svag karamellisering av destillatet. Spritpannorna värms upp av interna ångrör. Alla pannor är av lökmodell och har kraftigt sluttande lynearms vilket sägs bidra till en kraftfullare och rikare whisky. Råspriten leds sedan från Stillhouse via rör ner till Filling Store som ligger cirka 50 meter ifrån. Alkoholstyrkan vattnas ner med lokalt vatten från 74 % till 68,5% innan de lagrar på fat. Faten de använder sig av är framförallt Spanska sherryfat. De tillverkas i norra Spanien av Spanska redwood träd. Endast 14% av träden är bra nog att användas till fattillverkning. Insidan eldas en kort stund för att trät skall avge rätt smak. De fyller sedan på faten med ett så kallat jäsningsvin under några månader för att ytterliggare få fatet i rätt kondition. Nu följer sedan själva lagringen av Oloroso sherry som pågår under tre år. Efter att spanjorerna tömt fatet på sherry fraktas det över till Macallan för lagring. Faten används aldrig mer än två gånger då de anser att fatet då inte i tillräcklig utsträckning kan interagera med whiskyn. De har flertalet lagerhus på området som har en total kapacitet på 150.000 fat. För närvarande lagras 130.000 fat. De flesta lagerhusen är av klassisk modell med jordgolv och lagrar faten två på höjden. Ett större lagerhus finns dock på området där de lagrar 11 fat på höjden. Fat från samma årgångar lagras i olika lagerhus av säkerhetsskäl. Om det brinner i ett lagerhus vill de inte förlora en hel årgång. Produktionen uppgick 1999 till 5,5 miljoner liter. Ca 70 % säljs som single malt. En stor del av den återstående delen används i blended sorten The Famous Grouse. Whiskyn buteljeras i Drumchapel utanför Glasgow.
Ian Morrison Huvuddelen av faten är 12 år men även 13 och 14-åringar kan ibland ingå, i sällsynta fall en 15-åring. Från faten tar de små samples, 5-10 cl, som de blandar samman under 12 timmar så smakämnena ska blanda sig bra. Efter det tar de ut tidigare blandningar som utgör ett comparative (jämförande) prov. Färgen på whiskyn justeras enbart med den färg man har på de olika faten. Ingen karamellfärg används. Ett first fill sherryfat ger en mörk färg som de då använder för att balansera en ljus blandning. Utöver det man ser med blotta ögat så används även en maskin som mäter färgen. 0 (färglös) - 100 (kraftigt mörk). Standardutgåvan på 12 år hamnar på 28-30. Stämmer det bra överens blandar de ihop flaskor och skickar till John Ramsay som är Master Blender och sitter på kontoret i Glasgow. Han luktar och smakar och jämför med ett referensbibliotek som utgörs av tidigare Macallanutgåvor av samma årgång långt bak i tiden. Om de får ok därifrån, väldigt sällan avfärdas proven, skickas direktiv om hur faten skall blandas till produktionspersonalen. De blandar sedan ihop de 50 fat som är utvalda i en stor tank under 20 minuter. 50 fat brukar ge 3200 lådor. Efter blandningen i tanken fyller man fat holding casks eller marrying casks. Dessa fat ger inte längre någon smak till whiskyn utan har till uppgift att bara lagra whiskyn under åtta veckor för att den skall blanda sig optimalt. Sedan återstår bara att buteljera flaskorna och skicka dem till Glasgow för den sista kvalitetskontrollen. Av all nosing som Ian Morrison gör utgör 12-åringen 80%. Fram till oktober i år har de satt ihop 55 vattings (176.000 lådor) av Macallan 12 år. Efter standardutgåvan är det den 18-åriga som populärast, den görs dock i mindre mängder och de är mycket noggranna med kvalitén på den. Han passar också på att prata om den nya serien Fine Oak. Den uppkom mer eller mindre av en slump menar Ian. Under en tid var det brist på bra sherryfat och man fyllde på de fat som fanns tillgängliga. Dessa fat har man nu återupptäckt och satt samman till den nya serien. Whiskyn är något sötare, mildare och har mer vaniljtoner än den klassiska sherryserien. De olika fat som de blandat ihop är American sherry oak, American sherry oak som har innehålligt bourbon samt European oak. Ian Morrison blandar ner whiskyn till 25% när han luktar på den då det är optimalt för att detektera alla doftämnen. På frågan om vi någon gång får se Peated (rökt) Macallan säger Ian att det nog inte är troligt. Under 80-talet, före hårdare kvalitetskontroller på det mältade kornet, letade sig rökt korn igenom hela processen och de faten upptäckte man senare vid en kontroll. En stor del av dessa fat har hamnat i Macallans Travelrange, fyra utgåvor som skall återge hur Macallan smakade på 20, 30, 40 och 50-talet. Den serien finner man framförallt i Tax-free butiker. Avslutningsvis betonar Ian Morrison vikten av näsan och doftning. "A computer can send a spaceship to mars but it can't put together a good whisky"
Första anblicken när man svänger in mot destilleriet är de stora kornfälten till höger. Golden Promise fälten som ligger invid destilleriet förser Macallan med en del av dess behov av korn. Det hade nyligen skördats vilket förtog en del av upplevelsen. Efter en kortare promenad från parkeringen kommer man till besökscentrat som inrymmer butik och reception. Interiören går i trä och det är väldigt ljust och rymligt. Butiken har Macallans standardsortiment samt deras senaste serie Fine Oak. Till skillnad mot många andra destillerier har man inte fyllt butiken med kläder och andra attiraljer. Information om Macallan finns på en stor LCD skärm inne i butiken. Macallan väljer att inte ha mer än 10 personer i varje tur. Den guidade rundturen som var gratis startade i besökscentrat. Innan vi gick ut på området berättade guiden kort om Macallans historia. Turen gick sedan vidare till produktionsområdet där vi fick veta att det bor 15 familjer på området, övriga arbetare skjutsas dit och hem av Macallan. De boende på området har till och med en egen postlåda! Då Macallan inte mältar sitt eget korn utan köper det från centrala mälterier fick vi en redogörelse av guiden hur mältning går till. Guiden leder nu oss vidare in i produktionsbyggnaderna där det inte är tillåtet att fotografera. I Millroom står kvarnen som maler kornet till ett mjölliknande ämne grist. Här fanns möjlighet att lukta och känna på omältat korn och mältat korn. Turen fortsätter in i Mashhouse där det mäskkaret i rostfritt stål står. Guiden förklarar hur mäskning (mashing) går till samt att de producerar sju mashes per dag och att de arbetar 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Vidare fortsätter turen in i Tunroom där de 16 jäskaren i rostfritt stål står. 10 stycken naturligt stålfärgade och sex stycken var målade vita. Valet av stål som material till jäskaren menar guiden är för att de är enklare att sköta och kräver mindre underhåll. Smaken påverkas inte av trät enligt guiden vilket det inom whiskybranschen råder delade meningar om. Jäsningen tar två dagar och samtliga jäskar befinner sig vid turen i olika tillstånd av jäsning. Tillfälle gavs att lukta ur ett aktivt jäskar. Många chockades över den kraftfulla doften som fanns i karen.
Vi kommer nu in till Stillhouse där 15 kopparpannor står, fem mäskpannor och 10 spritpannor. Samtliga pannor är i drift under besöket. Spritpannorna är de minsta i Speyside med lyne arms som sluttar kraftigt neråt. Macallan har tre spirit safes. Endast en person ansvarar och kontrollerar destilleringen via en datoriserad kontrollpanel som var snyggt inbyggd med trä och kopparbeklädd panel. Turen på produktionsområdet avslutas utanför destilleringsanläggningen. Där berättar guiden var man lagrar spriten och pekar på de rör som leds från Stillhouse till Filling store som ligger 50m nedanför. Området har en lagerkapacitet på 150.000 fat och de hade vid besöket 130.000. Fat från samma årgångar lagras i olika lagerhus av säkerhetsskäl. Om det brinner i ett lagerhus vill de inte förlora en hel årgång. Lagerhusen är av traditionell modell med jordgolv och de staplar två i höjd. Ett större lagerhus skymtar en bit bort där man lagra 11 stycken fat i höjd. Tyvärr gavs inte tillfälle att titta i något av lagerhusen. Guiden passar också på som avslutning att prata om Macallan nya serie Fine Oak. Whiskyn har inte den klassiska sherrysmaken utan är mildare med söta vaniljtoner. Faten som använts visste ingen om enligt guiden utan serien kom till av en slump. Fine Oak är en kombination mellan American Sherry Oak som tidigare innehållit bourbon, American Sherry Oak samt fat av European Spanish Oak. Turen tog 45 minuter och avslutades med en dram Macallan 12 år i besökscentrat. The Macallan Distillers
Ltd.
Ägare: The Edrington
Group |
|
Copyright |