Valpkullen efter Cynhinfa Hamik och Thorsvi Glenburgie föddes den 14/11 -11. Kullen består av fyra hanar och fem tikar. En gul av vardera kön. Följ dom nio valparna från födsel till leverans här i dagboken! Kullen kommer att gå under benämningen "K9-kullen" Klicka här om du vill läsa mer om kombinationen!
16/1	Så var det då dags för sista valpen att flytta. I förmiddags kom Per och hämtade sin efterlängtade Kompis (Knockdhu). Tur var väl det, för de sista två dygnen har vi haft lite "problem" med vår egen valp Kinni som helt sonika har klättrat ur valphagen som en liten apa. Nu är hagen bortplockad och Kinni ska få sova i sängen. Vi har fått rapporter från alla valparna som flyttat och allt har gått utmärkt. Det är alltid blandade känslor när en kull levereras, tråkigt att skiljas från dem men samtidigt lite lättnad över att rutinerna övergår till det normala. Ett stort tack skickar vi till Moccas matte Åsa som gav oss chansen till den här kullen, det ska bli väldigt intressant att följa dem. Lycka till, vi ses! Valpdagboken kommer att flyttas till Tidigare kullar om ett par dagar.
12/1	Riktigt ruskväder har vi haft idag. Snöblandat regn och bara ett par ynka plusgrader. Ingen bra utomhusmiljö för små valpar med andra ord. Så det blev till att hålla sig inne. På eftermiddagen kom Anna och Maria och hämtade sin Freja. Bara två valpar kvar här hemma, Kinni och Kompis. De får vara en del med vår övriga flock men också hålla sig i valphagen när det är dags att vila. På kvällen blev vädret bättre så de fick de prova på att vara utomhus i mörkret, då är det himla bra att vara två...
11/1	Att få influensa i samband med valparnas mest intensiva veckor är inte så smart. Tyvärr innebar det att dagboksuppdateringarna prioriterades bort till förmån för aktiviteter med valparna. En hel del grejer hanns med. Valptest, bilåkande och inte minst veterinärbesök. Allt har gått bra och i skrivande stund har sex av de nio valparna flyttat. Imorgon åker nummer sju och på måndag nummer åtta. Kvar här hos oss blir svarta tiken Thorsvi Kininvie som kommer att kallas Kinni. Även Mocca har åkt hem. Hon har varit en mycket duktig valptik från början till slut. Lite extra kul var det när hon två dagar före första valpleveransen bestämde sig för att NU är det definitivt slutdiat. Inte en enda liten extraslurk tolererades. Ögonblicket efter bjöd hon upp till lek istället.
29/12 45 dygn	De får vara ute en liten stund varje dag om vädret är ok. Det var dock inte fallet idag då det både blåste och regnade så det blev till att hålla sig inne. Jag tog tillfället i akt och tog in valparna en i taget i vardagsrummet en stund. Det är en helt ny plats för dem och det är intressant att studera hur de beter sig när de dessutom inte har stöd av de andra valparna. Ibland är det så att den valp man upplever som väldigt framåt när man ser hela kullen samtidigt inte alls är så kaxig när de ska stå på egna ben. Utöver det gjorde jag också en enkel apporteringsövning med var och en för att kolla deras intresse och attityd. Vi kommer att göra ett valptest på dem när de är exakt sju veckor gamla men det här blir i alla fall en liten hint om deras personligheter. Sen ska man nog inte dra för stora växlar på valptest, det visar hur valpen är just nu och inte hur den blir som vuxen. Men jag tycker ändå att testet är en hjälp vid valet om vem som ska få vilken valp.
26/12 42 dygn	Idag har valparna varit utomhus för första gången. Ett mycket bra sätt att fira sin sexveckorsdag tyckte de. Cirka 15 minuter fick de vara ute tillsammans med Mocca och mig. De var relativt orädda och jag hade fullt sjå att hålla koll på vart de tog vägen. Samtidigt försökte jag ta några bilder. Ingen lätt ekvation så bilderna blev ju inte de bästa. Ni får hålla till godo ändå!
23/12 39 dygn	Valpar som är födda på vintern kan inte vara utomhus i samma utsträckning som sommarvalpar. För att kompensera den motoriska träningen har vi införskaffat diverse "prylar" som valparna kan klänga och klättra på och i. Minst en stund varje dag får de chansen att komma ut i hallen och röja på "lekplatsen". Såklart ska de även få prova på att vara utomhus, planen är att premiären ska begås på sexveckors-dagen om vädret är någorlunda. När det gäller den sociala kompetensen ligger det här gänget väl framme. De smakar med liv och lust på alla besökare som vid det här laget har hunnit bli ganska många. I morgon, Julafton, serveras en ny laddning bestående av släktingar till det Norrblomska hushållet.
19/12 35 dygn	Fem veckor gamla och precis hur gulliga som helst. De har genomlevt sin första natt utan mamma Mocca som fick sova i vår säng istället för hos valparna. I morse serverades frukosten i separata skålar vilket var en stor nyhet för dem. Dessutom visslades det i pipa i samband med serveringen. Valparna fattade ju såklart inte ett smack men så småningom lär de sig att förknippa signalen med mat och då har de blivande valpägarna en bra inkallningssignal att bygga vidare på.
17/12 33 dygn	Har helt enkelt inte hunnit ta några nya bilder av valparna. Alla mår bra och utvecklas precis som de ska.De har fått många besök och uppskattar att gulla med, och smaka på, alla nya bekantskaper. Idag har farsan varit på  besök. Dvs Cynhinfa Hamik var här med sin matte Helena. Kimmi fick dock stanna i bilen medan Helena, som ska ha en parningsvalp, och Britt-Marie, som ska vara fodervärd till den valpen, inspekterade de små underverken. Moccas matte Åsa var också här så det var rena storfamiljsmötet. Några bilder blev det inte för min del men jag hoppas på att Åsa lägger ut några i sin blogg.
14/12 30 dygn	Kökspremiären utföll till stor belåtenhet, de var tämligen orädda och fann sig snabbt väl tillrätta. De blivande valpköparna har börjat komma på besök, det är någon här nästan varje dag från nu och fram till leverans. Många sociala kontakter för valparna, och det är bra. De får torrfoder fyra gånger per dag nu och i takt med att deras foderranson ökas så minskar jag ner på Moccas mat för att mjölktillgången sakta men säkert ska avta för att helt försvinna innan valparna levereras. Mocca fick följa med på de vuxna hundarnas långpromenad idag och det gillade hon verkligen. Hon har så smått börjat visa valparna att det inte är okey att dia hela tiden. Det är framförallt när någon enstaka valp försöker få en liten extraslurk som hon helt lugnt puttar undan valpen och istället lägger den på rygg för lite kärleksfull omvårdnad.
12/12 28 dygn	Nu händer det mycket. Utvecklingen går i rasande fart. De blir mer och mer sociala för var timme som går. Både gentemot varandra och i samspelet med tvåbeningar. Igår blev de avmaskade för andra gången och idag var det kloklippning igen. De brukar få vara i valprummet när jag städar valphagen men idag öppnade jag grinden till hallen också. Spännande, tyckte valparna. Imorgon är det dags att få komma ut i köket där de kommer att få vara på dagarna framöver. Med erfarenhet från tidigare kullar vet jag att de kommer att vara ganska rädda till att börja med för att några timmar senare vara oerhört världsvana. Får se om det här gänget följer gängse mönster?
8/12 24 dygn	Tänderna har börjat bryta fram och det kliar väl antagligen i munnen. Än så länge har de ingen kraft i käkarna så det är bara "gulligt" när de tuggar på ens fingrar och tår. Om några veckor är läget något helt annat. De har börjat leka med varandra, företrädesvis brottning. Men det blir inga långa lekstunder innan det är dags att sova igen. Hörseln är inte att ta fel på. Det är svårt att gå in i valprummet obemärkt, då måste man verkligen smyga. Mamma Mocca mår utmärkt och sköter sin kull precis som hon ska, vare sig för mycket eller för lite.
6/12 22 dygn	Från och med idag börjar jag blanda valpfoder i köttfärsen som sakta men säkert ska fasas ut. Valparna får äta ur en gemensam matskål "puppybar". Fördelen är att det är väldigt enkelt för mig men nackdelen är att man inte har någon som helst koll på hur mycket var och en äter. Men än så länge är mängden fast föda försumbar i förhållande till mjölken som än så länge är nummer ett. Om ett tag kommer valparna att få sin mat serverad i separata skålar.
4/12 20 dygn	Valparna växer och utvecklas för var dag som går. Imorgon blir de tre veckor och går in i den s.k. socialiseringsfasen som varar till och med ca tolv veckor. Det är nu de dels ska lära sig hur en hund kommunicerar med andra hundar, men även hur vi människor fungerar. Mamma Mocca är ju såklart den som lär dem väldigt mycket men även vi tvåbeningar kommer att spela en allt större roll. Än så länge träffar valparna bara människor som Mocca är väl förtrogen med, dvs hennes familj och oss. Om någon vecka är det fritt fram för de blivande valpägarna och andra intresserade att komma och träffa valparna. Så småningom kommer även våra andra hundar att få träffa valparna.
2/12 18 dygn	Bonusuppdatering idag eftersom vi satte upp valphagen och tog en del bilder.
1/12 17 dygn	Idag påbörjades "flykten ur valplådan", dvs en av valparna lyckades ta sig ur lådan. Det innebär att valplådan snart är ett minne blott. Imorgon tar vi bort den och sätter upp hagen istället. Prova på köttfärs var annars dagens höjdpunkt. En pytteliten smakportion per valp, alla lät sig väl smaka. Mitt anseende har förbättrats avsevärt i och med detta. Tidigare har jag bara vägt dem, klippt klor och tvingat i dem avmaskningsmedel.
29/11 15 dygn	Alla klor klippta igår. Många klor.... Motoriken förbättras för varje vaken stund, nu kan de ta sig fram riktigt hyfsat med hjälp av alla fyra benen. Man kan också ana kontaktbeteenden. De börjar också prova att använda sin röst, väldigt gulligt just nu men inte lika kul om några veckor när de kommer att låta som en skock galna fiskmåsar. Mocca är inte i valplådan mer än nödvändigt, men hon har hela tiden koll. Valparna är mätta, rena och fina.
27/11 13 dygn	Nu har alla öppnat ögonen, men än så länge ser de inte speciellt mycket. Hörseln är också på gång. Perioden mellan två och tre veckor brukar kallas övergångsfasen, då förvandlas de från halvfabrikat till hundvalp. Idag var det dags för första avmaskningen. Valpar föds med mer eller mindre mycket spolmask, därför börjar man avmaska vid såpass späd ålder. Inget vidare tyckte valparna som hittills bara haft mjölk i munnen. Nåväl, vi använde Banminth den här gången och lyckades att i princip få allt medel där det skulle vara, dvs i valparnas munnar. Även mamma Mocca fick en dos, men det är så mycket enklare att bara blanda det i maten och vips så är det klart. Var lite lat med kameran idag men nån bild blev det i alla fall.
25/11 11 dygn	Valparna har börjat öppna ögonen, man kan se att det glittrar lite ögonvrårna på några av dem. De ökar i vikt precis som de ska, för några dagar sen hade de fördubblat sin födelsevikt. Deras behov av mjölk ökar såklart för var dag så det gäller att öka Moccas foderransoner i samma takt.
23/11 9 dygn	Vet inte riktigt vad jag ska hitta på att skriva om. Mocca sköter om sina valpar på ett föredömligt sätt. Hon lämnar dem korta stunder då och då, vanligtvis när det skramlar från matskålarna i köket eller när hon vill ha sällskap av oss.
21/11 7 dygn	Valparna blir en vecka idag. När allt rullar på så här bra är vår arbetsinsats minimal, det är Mocca som drar det tyngsta lasset. Men om några veckor kommer situationen att vara den omvända. En insats har jag gjort idag, nämligen dags för första kloklippningen. De små klorna växer som ogräs och blir snabbt sylvassa. För att inte rispa sönder Moccas juver börjar man alltså hålla efter klorna redan vid denna späda ålder. En gång i veckan blir det till att klippa framöver. Jag passar på när valparna är nyätna och dästa, då ligger då hyfsat stilla i knäet under manikyren.
19/11 5 dygn	Idag fick Mocca kärt besök. Matte Åsa och hennes döttrar Frida och Lovisa har varit här. Normalt sett får inte valpköparna komma förrän valparna är ca 4 veckor gamla men det här är ju Moccas familj så det är stor skillnad. Mocca visade med förtjusning upp sina fina valpar. Helt lugn och supertrygg, hon är verkligen en bra valptik. De gula valparna håller på att få pigment, tiken något snabbare än hanen. Men grabbar brukar ju vara sena med det mesta... För övrigt går allt sin gilla gång. Valparna ökar i vikt precis som de ska. Efter några dagars förhöjd temp, vilket är helt normalt efter en valpning, ligger Moccas temp precis där den ska. Frid och fröjd alltså, bara att hålla tummarna för att det fortsätter så.
17/11 3 dygn	Allt rullar på som det ska. Valparna förefaller nöjda med livet som går ut på att äta, sova och bli ompysslad av Mocca. Jag har haft det stora nöjet att kontakta de blivande valpköparna och det mindre roliga att kontakta dem vi inte kan erbjuda valp. Alla är alltså tingade. Valparna är som vanligt märkta med tippex, fast bara de svarta. De gula tror vi oss kunna skilja på ändå eftersom det är en av vardera kön. De svarta hanarna är märkta på Huvudet, Ryggen och Rumpan. Tikarna; Höger fram, Vänster fram, Höger bak och Vänster bak. De två gulingarna ser ut som två smågrisar eftersom de ännu inte fått sitt pigment, men det kommer om någon vecka eller två. Jörgen har gjort en sida med lite mer info om namnen. Klicka här!
15/11 1 dygn	Valpningen gick helt enligt skolboken. Mocca visste vad hon skulle göra och skötte allt på egen hand, effektivt och målmedvetet utan att förivra sig. Åsa och jag kunde lugnt sitta bredvid och titta på. Första valpen kom till världen kl 06:50 och den sista kl 10:45. De blev en rejäl kull, nio stycken, fördelat på fyra hanar och fem tikar. En gul av vardera kön. Mocca pysslar om dem så fint, det är ju onekligen heltidsgöra med så många valpar. Det är alltid någon som behöver tvättas och några som diar. De kommer att få stamtavlenamn med begynnelsebokstaven K; Hanarna Kilchoman Kildalton Kilkerran Killyloch Tikarna Kinclaith Kininvie Kintyre Knockando Knockdhu